”Tonen av vår bortglömda kvinnohistoria i Norden och förlagan till dagens sociala medier..”
Tidningen Nära, nr 1 2021
Anna Vild är en av få musiker i Sverige som använder den forntida lockropstraditionen som ett av flera instrument i musikaliska kompositioner. Tonerna uppmäts till mellan 1000hz-2500hz och når vid gynnsam väderlek långt över det nordiska landskapet. Anna anlitas regelbundet som kulerska vid främst vigselceremonier och liknande högtidsfiranden, men använder som sagt även ropet som ett fristående instrument i sin egen musik.
Vad är KULNING?
Redan under medeltiden finner vi spår av fäbodskötselns kultur som på många sätt är lockropstraditionens vagga, men kunskapen om tonens funktion sträcker sig mycket längre tillbaka i tiden än så.
Trollsångerna, sk. vardalokkur/vårdlock/själslock som var ett naturligt inslag i forna medicinkvinnors och mäns arbete, ingår än idag under samlingsbegreppet GALDERS, ett ord som vårt dagliga språkbruks ”gala”, ”galet” och ”galning” härstammar ifrån.
De höga tonerna har en otroligt stark och nästintill hypnotiserande kraft, som likt östvärldens mantran bidrar till att skapa fokus, stillhet och koncentration inom ens väsen.
Fäbodskötseln från medeltiden och fram till mitten av 1900-talet (än idag finns dock levande fäbodar, men numera av mindre funktionell karaktär) handlade helt enkelt om att värna och förädla det dyraste människorna ägde; Djuren. Källan till grädde, mjölk, smör och ost. Djuren gick närmast att likna vid pengarna på banken och detta var enligt tradition kvinnornas ansvar.
Från tidiga juni till sena september bodde unga flickor tillsammans med äldre kvinnor upp på fäbodarna i många olika delar av Sverige och Norge, dvs – inte bara i Norrland som det ofta talas om.
Här vallades boskapen fritt på skogen om dagarna. Och samspelet och kommunikationen mellan djur och människa, men även mellan kvinnorna ute på skogen, bestod i stark sång, höga rop samt toner från näverlurar och skallror.
”Vi sjöng jämt och samt. Hä svara så vält i berget så vi kunde då rakt int’ låt’ bli”
Berättar vallkullan Anna Andersdotter Broman som i sin ungdom arbetade på fäboden Nybodarna, i Torsåkers socken i Gästrikland.
Källa: KULNING – Musiken och tekniken, Svensk folksång 1, Susanne Rosenbarg UDDA TONER 2003
Ceremoni
Kulning är ett vackert och kraftfullt inslag som allt oftare förkommer vid bröllop, dop och invigningar. Anna har bland annat kulat in herrskap till vigsel på Skansen i Stockholm och vid det årliga valborgsfirandet i Varberg.
Workshop
Under en workshop i kulning får deltagarna en historisk uppfattning om vad begreppen lockrop och kulning innebär, samt vad detta kan ha för impact på oss idag. Anna Vild besitter professionen som både pedagog och energiterapeut och guidar deltagarna genom en trygg och rolig timme av berättelser, rörelser, röstuppvärmning och inspirerande övningar – som omöjligt får någon att lämna tillfället tystlåten.
Ofta väcker dessa toner många spännande tankar hos deltagarna efteråt och efterföljande samtal som rör vår hälsa och samtid är inte ovanliga.
Anna tar såväl emot grupper om minst 8 personer för sessioner och workshops.
BOKA genom att maila din förfrågan till
"TRE ÖDEN" 