Etnologi
Utgångspunkt
förankring och konstnärlig gestaltning

Som etnolog arbetar jag med människans förhållande till historia, traditioner och föreställningsvärldar, med ett särskilt intresse för hur äldre tiders kulturella uttryck lever vidare och omformas i vår egen tid.
Jag tror att en samtid som har en levande förbindelse med sin historia står stadigare i förändring. När vi känner till något om hur människor före oss har levt, arbetat och tagit hand om de platser vi delar, blir det lättare att förstå hur vår egen vardag har tagit form. Där finns erfarenheter att ta fasta på och föreställningar att pröva på nytt. Jag tänker att en sådan förankring kan ge oss både en känsla av tillhörighet och ett större handlingsutrymme när vi behöver hitta nya sätt att leva tillsammans.
Mitt arbete omfattar forskningskommunikation och kulturanalys, men också utveckling av kulturhistoriska berättelser och konstnärliga koncept. Jag utforskar hur platser, traditioner och historiskt material kan göras tillgängliga genom text, dramaturgi, film, musik och scenisk gestaltning.
Mer om etnologi:
KULTURANALYS
Forskning och kommunikation
Jag har en filosofie magisterexamen i etnologi. Mina akademiska arbeten har bland annat behandlat ”häxans” symbolik och moderna häxidentiteter samt ”högkänslighet” som kulturellt fenomen. I mitt fortsatta arbete intresserar jag mig särskilt för röstens kulturhistoria, folkliga föreställningsvärldar och relationen mellan historiska traditioner och nutida uttryck. Diskursanalys och kollektivt minne är två av de perspektiv jag oftast återvänder till.
Som poet har jag alltid varit intresserad av vad orden gör med vår blick. När en miljö beskrivs som ett stycke levande historia eller som en plats där människor fortfarande arbetar, riktas uppmärksamheten åt olika håll. Det får betydelse för vilka frågor vi ställer, vems kunskap vi lyssnar till och vad som blir viktigt att bevara. När vissa benämningar återkommer i böcker, utställningar och berättelser om en plats påverkar de också vad vi tillsammans minns av den.


I mitt skrivande om kulturpsykologi och immateriellt kulturarv har jag intresserat mig för hur känslor och upplevelser får betydelse för vilka vi uppfattar oss vara och var vi känner att vi hör hemma. En sång eller en berättelse kan bära minnen som är djupt personliga och samtidigt ge människor något att samlas kring. Mina analytiska metoder lokaliserar mönster i hur en sådan gemenskap uppstår, vilka som får vara med och hur den förändras med tiden.
Vad är det som egentligen lever när vi talar om ett levande kulturarv? Var finns livet i en sång som förs vidare? I melodin, i kroppen som har lärt sig att sjunga den, i situationen där den brukade höras eller i det som uppstår när någon använder den på ett nytt sätt? Jag tänker att frågan spelar roll för vad vi väljer att värna. Vill vi att en tradition ska kunna leva vidare behöver vi också förstå vilka människor, kunskaper, tidsperioder och villkor den står i förbund till.
Kulturarvet är enigt min grundfilosofi av stor betydelse för hur vi förstår oss själva, varandra och den plats vi delar. Därför är jag också av den uppfattningen att det vi kallar historia behövs granskas på nytt, gång på gång. Vems erfarenheter har dokumenterats? Vilka tolkningar har blivit så välbekanta att vi slutat fråga vad de bygger på?
Kort sagt: varför gör vi som vi gör – när vi gör det?
När vi återvänder till källorna med denna typ av klassiska frågor inom kritik etnologi, kan vi få syn på erfarenheter och samband som den etablerade berättelsen lämnat i utkanten.
Koncept
Kulturhistorisk koncept & destinationsutveckling
En viktig del av mitt arbete är att utveckla idéer och koncept, främst med utgångspunkt i kulturhistoriskt material. Det kan handla om att ge en historisk plats en berättande form, utveckla innehåll för en publik verksamhet eller förena forskning med musik, text och scenisk gestaltning.
Jag kommer gärna in tidigt i ett projekt, medan det fortfarande finns tid för analys. Följer man till exempel hur människor har arbetat och rört sig på en specifik plats kan det framträda samband mellan byggnader och historiska miljöer som tidigare har presenterats var för sig. En sådan iakttagelse kan förändra var ett besök börjar, vilka röster besökaren får möta och vilken form berättelsen tar. Ibland blir det bara en väg genom området. Ibland blir det en film, en ljudvandring, poesistig eller ett sceniskt program.
Arkitektur är frusen musik.
– Friedrich von Schelling
Det är någonstans här mitt intresse för relationell destinationsutveckling kommer in. En byggnad som besökaren möter som kulturarv kan fortfarande vara en arbetsplats, en mötesplats eller en del av människors vardag. Hur den används i dag spelar roll för hur den kan öppnas för besökare och vilka berättelser som kan ta plats där. Jag är intresserad av vad utvecklingen kan tillföra lokalt, vilka som får vara med och forma den och vilka villkor som behövs för att platsens kulturarv ska kunna leva vidare.
Relationalitet är just nu mitt absoluta favoritbegrepp att arbeta med, särskilt när jag får undersöka hur den samspelar med transaktionalitet. Var går egentligen gränsen mellan en relation och en transaktion? Om jag bjuder på kaffe och du bjuder nästa gång, har vi då bokfört något eller börjat tycka om varandra? Sådant kan jag roa mig med att försjunka i. Gärna över en kopp kaffe, om det är din tur.. ; )


En av mina främsta styrkor i konceptarbetet är att hitta orden som ger en idé form. Det kan vara en kapitelrubrik, ledord fö en arbetsgrupp, ett företagsmanifest eller namnet på en hel satsning. Ofta börjar det med att jag hör en tanke återkomma i materialet innan den har fått en tydlig formulering. Ibland märks det först när namnet är på plats vad idén egentligen rymmer. Att tänka högt och smaka på ord kan leda långt. Här flätas mitt arbete med namn, rubriker och copywriting samman med mitt intresse för diskursanalys och kollektivt minne. Orden vi väljer riktar uppmärksamheten mot vissa erfarenheter. När de sedan exempelvis återkommer i berättelser om en plats får de också betydelse för vad vi tillsammans minns av den. Jag äskar ord och det svenska språket!
Projekt
Produktion och samarbeten
Konceptutveckling
Min bana inom konceptutveckling tog fart för tolv år sedan på Westernfarm, numera Björndal Arctic lodge, en av Norrbottens största nöjesanläggningar. Med ett avstamp som assistent i det sceniska produktionsarbetet kom jag med tiden att utarbeta en ny identitet för hela området genom slogans, visuella vägval och texter. Till slut kunde man hitta mig på produktionskontoret ena dagen, i ensemblens kostymgarderob nästa och emellanåt på mässor och regionala näringslivsevenemang, där jag företrädde anläggningen.
Jag tyckte om att röra mig mellan de rummen. Det som formulerades på kontoret skulle också gå att känna igen i det som hände på scenen och i hur vi berättade om platsen för den som aldrig hade varit där. Där någonstans, som ung vuxen och hungrig cirkushäst, började jag mitt i villervallan ändå förstå tjusningen i att följa en idé från ax till limpa och hela vägen ut i en verksamhet.
Utbildningsfilm
Under de senaste åren har jag främst arbetat med mer riktade kommunikations- och bildningsprojekt. I samarbetet med Grammofonbolaget Sweden, Kunskapsmedia Group och Centrum för Kritiska Kulturarvsstudier har det bland annat tagit form i utbildningsfilmer för både grundskola och universitet. Där kan arbetet börja med en ganska konkret fråga. Vad behöver en elev få se eller höra för att exempelvis ett historiskt skeende ska bli begripligt? Svaret kan avgöra vilken del av grundmanuset filmen börjar i, hur mycket berättarrösten behöver säga och var bilden får ta över.
Ljudgestaltning
I arbetet med den vetenskapliga novellen och ljudverket ”Historien om fornnordisk sångkonst”, tillsammans med religionshistorikern Kirsten Brunsgaard Clausen och i samarbete med Grammofonbolaget Sweden, har jag fått arbeta med samma fråga som i utbildningsfilmerna, i en annan form. I texten kan jag dröja vid vad källorna säger om äldre röstbruk. I ljudverket kan jag också låta lyssnaren höra ett lockrop och ge det tid att klinga innan berättelsen går vidare. Att leka med poetiska nyanser inom ljudgestaltning har blivit lite av mina senaste års ”go to”. Inte minst i samband med min personliga slow media kanal Brev från vildmarken.
Varbergs fästning
Just nu arbetar jag med kulturhistoriskt berättande för ny evenemangs-verksamhet på Varbergs fästning i Halland. Där utforskas hur vi kan tänka tillsammans med själva platsen. En berättelse och fiktivt utsnitt ur tiden som sätter tonen för evenemang, kan börja i något som besökaren redan har framför sig, som vägen in genom första valvet eller avståndet över borggården. Kanske kan ett rop som får människor att stanna upp och lyssna, vara vad som lockar de varbergsbor som sedan länge bara använder fästningen som promenadstråk, att börja relatera till platsen på et djupare plan? Det är fortfarande den delen av arbetet som roar mig allra mest, när man har läst, pratat sig fram, tillslut kastar sig ut för att ta reda på vad som sker med en idé när den möter människor på riktigt.
Uppdrag och samarbeten
hej@annavild.se
För uppdrag inom kulturhistorisk research, kulturanalys, konceptutveckling, manus och konstnärlig gestaltning är du välkommen att ta kontakt.