ethnos, folk | logia, vetenskap
Den före detta folklivsforskningens nuvarande definition; Studiet om människan som kulturvarelse, är svepande och på många sätt ogreppbar.
Etnologiskt ID
Idag analyserar etnologin människors beteenden i sociala situationer, ofta i relation till kulturhistoria. Fokus ligger på det som tas för givet: normer, föreställningsvärldar, seder och ritualer som formar sociala sammanhang och vår självförståelse.
I centrum för Vilds forskning står kulturens outtalade mönster och känslornas roll i identitetsskapandet. Perspektivet förenar förhistoriska spår med samtidens identitetskamper, med särskilt fokus på kulturellt trauma, validering och bevittnande som urkrafter. Alltid med människan förstådd i väven av gemenskap, makt och minne.
UTBILDNINGSFILM: Kunskapsmedia Group
I samarbete med Grammomedia och Solfilm media producerades under 2024 den första filmen på temat fäbodväsen för grundskolan.
DÄR KULTUR, HISTORIA OCH PSYKOLOGI MÖTS
Studieområde
Kvinnlig identitetskonstruktion
Med en förkärlek till de stora frågorna om maktordningar och självförståelse – i relation till vår historia, utgjorde en social gruppering av självdefinierade häxor föremål för en undersökning som publicerades vintern 2025.
Alumn vid Uppsala universitet
Magisterarbete i Umeå
Längs vägen mot doktorandtjänst har under 2025 senaste studiens fokus på identitetskapande, vidareutvecklats med inriktning på kulturella tolkningar av känslighet och samtidens psykiatriska diagnosretorik. I kvalitativa djupintervjuer med legitimerade psykologer undersöks begreppet högkänslighet som en samtida etikett för emotionellt lidande – i skärningspunkten mellan vår tids behov av kategorier och historiens bild av exempelvis den neurotiska kvinnan.
Uppsatsen visar hur föreställningen om högkänslighet fungerar som en kulturell kompensation, där diagnoser tenderar att fylla tomrummet efter förlorade, kanske flera tusen år gamla former av sociala valideringsritualer.
